öööööööööö

Jag är livrädd för spöken

När jag var liten älskade jag att lyssna på spökhistorier. En av mina kompisar var spökexpert. Han berättade så otäckt att håret reste sig över hela kroppen. Vi brukade sitta i en koja ute i skogen, och där skrämde han mig så att jag darrade av skräck och inte vågade gå hem trots att det var
mitt på dagen.
Värst var det när han berättade att min granne egentligen kallades för Svarta damen och att hon brukade röva bort barn som hon stekte levande över öppen eld.
Min granne var väldigt trevlig, men jag var ändå livrädd när jag sprang förbi hennes hus i ursinnesfart. Men jag skulle aldrig erkänna att jag blivit rädd. Eller att jag fick mardrömmar och hade svårt att sova. Det var pinsamt att verka rädd. Och omanligt.



Jag lovade mig själv att aldrig mer gå till kojan och lyssna på hans historier. Ändå satt jag där dagen därpå. Och jag rös i hela kroppen när han satte igång igen. Jag kunde inte låta bli.
Fortfarande gillar jag verkligen att bli skrämd, samtidigt som jag avskyr det. Jag är rädd för mörker. Rädd för okänt knak i buskarna. Rädd för sånt jag inte känner igen.
Ändå har jag skrivit fem spökböcker! Det hänger inte ihop. Jag borde inte ens våga tänka på alla otäckheter som jag skrivit ner på papper. Eller så skriver jag skräck-texter just för att jag är så rädd.
Det fantastiska med ord-skrämsel är att några ord kan göra att man kokar och kallsvettas på samma gång. Några ord i en bok kan få fantasin att skena iväg och hjärtat att galloppera. Och nu kan jag berätta när jag blir rädd för något, och då känns det genast mycket bättre.
Jag har aldrig sett röken av några spöken eller gengångare. Men jag har träffat många som är säkra på att de har sett. Och konstigast av allt: De allra flesta har verkat vara helt normala, jag som trodde att folk som såg spöken var knäppisar.
Men det finns ju inga vetenskapliga bevis vare sig för att spöken finns eller inte. Så varför skulle just jag ha rätt, jag som inte tror ett smack på spöken.
Vad tror du? Skriv och berätta. Och vet du några platser där det spökar, skicka i så fall platsen och historian till mig.